Kvinnan har krävt att mannen ska betala halva bidraget till henne, men han har via e-post svarat att det inte finns något att reglera.
Enligt kvinnan är det orimligt att hon ska behöva stämma mannen vid domstol för det belopp det rör sig om med tanke på de ombudskostnader som hon då skulle bli tvungen att betala.
JK instämmer i bedömningen att mannen inte kommer att betala tillbaka kvinnans del av bidraget på frivillig väg.
JK påpekar att kvinnan visserligen kan vidta rättsliga åtgärder mot honom. En sådan ansökan skulle i så fall handläggas som ett så kallat FT-mål hos tingsrätten, där möjligheten att få ersättning för rättegångskostnader är begränsad.
Kvinnan har dock rätt till ersättning för skador som uppkommit som en följd av länsstyrelsens fel eller försummelse. De rättegångskostnader som kvinnan inte skulle kunna få ersättning för av mannen skulle hon därför kunna begära ersättning för av staten.
Enligt JK kan det antas att kostnaderna för att ansöka om stämning skulle överstiga skadeståndsanspråket som kvinnan framställt. Därför anser JK att kvinnan har vidtagit de åtgärder som rimligtvis kan krävas för att erhålla betalning från mannen.
Det innebär att JK ändrar sin bedömning av fallet, eftersom kvinnans begäran tidigare har avslagits av JK två gånger med hänvisning till att hon inte uttömt möjligheterna att få tillbaka sin del av bidraget på egen hand.
Foto: Pontus Lundahl / TT
